Medlemsnyttan med ekonomisk förening!
Den verkliga nyttan med ekonomiska andelsföreningar förstod jag i början av 2000 talet.
Efter några år som ordförande på Riksbyggen Kalmarhus 13, blev jag 2003 erbjuden en projekttjänst på 50% som utbildningsansvarig på Riksbyggens regionkontor i Kalmar.
Det blev några roliga år och jag lärde mig massor om bostadsföreningar och om fördelar med att äga en andel i en bostadsrätt.
Det var under första året på kontoret jag insåg att jag faktiskt var ”chef” och ansvarade för fastigheter värda ca 40 miljoner.
Insikten kom som ett dråpslag och jag undrade vad i hela fridens dar hade jag gett mig in på.
Ringde till Nisse – vår vicevärd, fastighetsskötare och klippa och bjöd in honom på lite kaffe och mycket prat. Väldigt mycket prat!
När han gått kom lugnet tillbaka och jag insåg också att allt stöd som behövdes fanns bara några kilometer bort.
Under åren som ordförande upplevde jag också glädjen och vinsterna i att ha god kontakt med de som bodde i fastigheten, föreningens medlemmar.
Många av dem köpte sin andel redan 1960 när fastigheten var ny och hade bott på samma plats i över 40 år.
Att kunna påverka hur min kapitalinsats förvaltas.
I samtalen upptäckte jag också att medlemmarna inte hade en aning om att det var deras demokratiska rättighet att påverka hur fastigheten och förvaltningen sköttes.
När jag frågade om deras åsikter kunde de säga att ”det ska väl ni i styrelsen bestämma”
De flesta trodde att det var Riksbyggen som ägde fastigheten och var vår hyresvärd.
Det var när de visade sin irritation över varför Riksbyggen inte fixade det ena eller det andra, som jag insåg både hur missförståndet såg ut men också hur väl befäst det var.
När tankegångarna och okunskapen stod klart om att man inte förstod att vi gemensamt förväntades ta ansvar för vår gemensamt förvaltade fastighet, insåg jag också hur viktig medlemsinformationen är.
Styrelsen hade ett jobb att göra!
Det goda samtalets kraft
Vi gjorde det enkelt för oss, vi fikade och pratade och frågade helt enkelt om de ville förändra något och iså fall hur. Ett av projekten blev ett gäng bärbuskar istället för blommor rabatten.
I vardagssamtalen löste vi andra problem också – t.ex det där med att engagera sig i vilka som skulle väljas till styrelsen, vilket underlättade det där med nyrekrytering.
Vid en stämma valde två ledamöter att avsluta sitt engagemang och vi skapade en snackis som gav resultat. Två grabbar i 25-årsåldern valde att ta plats som ledamöter i styrelsen och medelåldern sjönk med 10 år.
Den viktiga kommunikationen med föreningens medlemmar
Både damerna och herrarna berättade gärna om hur de upplevt sin tid i föreningen och det berättades många historier både om folk som bott i fastigheten och inte minst om styrelseledamöter. Om vad som varit bra och vad som varit mindre bra.
Det fanns många ensamboende äldre personer, mest kvinnor i husen, men någon bra träffpunkt fanns egentligen inte, så det blev för det mesta lite småprat i trapphuset
Det fanns en gräsplätt mellan de båda huskropparna och en tanke på en mysig uteplats väcktes av någon.
Tankeutbyte uppstod och ideér föddes. Enkelt, trivsamt och berikande
Så föddes tanken om en naturlig träffpunkt, en skuggig plats för en fika och en stunds samtal. och pergolan byggdes, jag tror 2005 .
Efter några års funderade och diskuterande fick pipranka rama in bygget för att skapa en behaglig och svalkande skugga. Ännu en vinst för medlemsnyttan alltså.
Vi var ett fint gäng i styrelsen och det fanns inte ett möte utan ett skämt, lite jäkelskap och ett gott skratt. Våra kompetenser matchade uppgifterna och styrelsearbetet flöt på utan några större ansträngningar.
Alla såg till att göra sin del av jobbet på rätt sätt och i rätt tid. Avrapportering är A och O i alla projektsammanhang!
Mellan varven tog vi en promenad genom fastigheterna och fantiserade om vilka möjligheter vi såg det fanns för att göra om och göra bättre och vackrare. När vi hittat något som kändes genomförbart satte igång snackisen hos medlemmarna så emellanåt blev det resultat av våra vandringar också.
Våra avtal med Riksbyggen löste det tyngsta jobbet. Vi köpte administration och redovisning, och styrelsens uppgift var att beslut genomfördes och att protokoll och dagordning fanns på plats.
Om samhälls och medlemsnytta.
Åren på Riksbyggens Kalmarhus nr 13 blev mina insikter om den verkliga samhällsnyttan och varför Riksbyggen startades som organisation 1940. Då var det hög arbetslöshet och bostadsbrist i landet.
Riksbyggen grundades i en idé om jobb och bra boende för alla.
Kan vi göra detsamma med våra fibernät? Fast med syftet att säkerställa digital uppkoppling för att göra det möjligt att bo och leva på landsbygden såklart.
Detta vet vi säkert – utan stabil digital uppkoppling är det omöjligt att överleva!
Riksbyggen digitaliseras.
Min projektanställning som utbildningssamordnare/ansvarig fick jag när Riksbyggen genomförde övergång till digitala verktyg och det blev en lärorik och spännande resa på många sätt. Inte minst alla insikter om hur många företag som fuskade sig fram i den digitala utvecklingen.
Eller vad tror ni om två hål i väggen? Något jag stötte på i ett litet kontor i Örkelljunga under en av mina resor för att utbilda! Där träffade jag en av fastighetsskötarna, en ung kille med intresse för tekniken. Vi kunde inte få internet att fungera hur vi än gjorde. Till slut bad jag grabben skruva bort kåpan. Å hoppsan – där var det tomt minsann och rapporten gick till regionchefen!
I ett paradigmskifte behövs kunskap för att kunna kolla upp leverantörerna!
Medlemsnytta är föreningars nerv och hjärta.
Tack vare mina olika roller i organisationen fick jag inblick från såväl affärsverksamheten som nyttan med föreningsarbete. Meningen med föreningen i sin djupaste innebörd
I en fin arbetsmiljö med härliga kollegor och ledare, upplevde jag den bästa arbetsplatsen jag haft under mitt yrkesliv.
Stöd och support till de föreningar som var anslutna till organisationen var självklart och något som gynnar både trivsel, kunskap och ekonomi.
Som styrelseledamot deltog jag minst två gånger varje år på olika typer av evenemang som RB region syd ordnade för föreningarna, Vi hade övernattningar i vacker miljö, åt god mat, hade föreläsningar och diskussioner som gav oss ny kraft och energi att vilja fortsätta utveckla.
Föreningsarbetet blir vad vi gör det till.
Det ska vara kul att finnas med och engagera sig i en styrelse, även om alla uppgifter inte är jätteroliga. Men som sagt, det blir vad vi gör det till och ser man till att arbetsuppgifterna är tydligt definierade och fördelningen mellan rollerna också är tydlig fungerar det hur bra som helst.
Förutsättningen är såklart att det finns tillräckligt många aktiva ledamöter i styrelsen. Med aktiva menar jag att man tar sin uppgift på allvar och genomför det man lovat.
Det finns många som ställer sitt namn till förfogande men som inte dyker upp på mötena.
Om att ge och få tillbaka i föreningen
Det poppar upp många och roliga minnen när jag präntar ner den här texten. Ni vet, såna där minnesbilder som får leendet att komma inifrån..
En fantastisk tid både i yrkes och föreningslivet. Härliga människor som är och förblir mina förebilder och en bild av hur föreningar fungerar när det är som bäst.
Dessutom lärde jag känna eldsjälar från andra bostadsrättsföreningar i Kalmar och fick både kollegor och vänner som jag fick utvecklas tillsammans med. Jag är så otroligt tacksam att jag fick växa in i rollen med hjälp av dem.
När jag nu, drygt 20 år senare ser vilka olika riktningar våra fibernät kan tänkas få, vill jag gärna se en lösning som liknar Riksbyggens organisation.
Tänker att våra pionjärer är värdiga en bättre utveckling än den pionjärerna för vår elkraft mött!
Här kan du läsa hur det gick till när Sverige elektrifierades för ca 70år sedan
Vad är Riksbyggen för typ av organisation?
Riksbyggen är en ekonomisk förening i formen kooperativ samorganisation för bostadsrättsföreningar i Sverige som förvaltar en stor mängd fastigheter, främst tillhörande de anslutna bostadsrättsföreningarna, men också hyresrätter, industrilokaler, kontorslokaler och vårdinrättningar.