Föreningen som folkrörelse skapar grunden för vår demokrati
Under 1800-talets senare del (främst från 1880-talet) växte idrottsrörelsen fram som en folkrörelse, parallellt med andra folkrörelser i Sverige (nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och hembygdsrörelsen.
Vår demokrati utvecklas med 1800-talets folkrörelser och gjorde skillnad genom att de styrdes av medlemmarnas vilja och genom röstning. Från och med nu växer föreningsdemokrati och gynnar även demokratin inom politiken.
Grundläggande demokratiska element som mötesprotokoll och valberedningar blev några av verktygen.
Idrottsrörelsen, liksom de andra folkrörelserna, blev en slags skola om demokrati, som hade stor påverkan på det demokratiska genombrottet i Sverige vid 1900-talets början.
Idrottsrörelsen engagerade dessutom människor från vitt skilda samhällsskikt, något som fick en stor betydelse för 1900-talets utveckling i vårt land.
När Sveriges befolkning i allt större utsträckning flyttade till städerna fick idrottsrörelsen stor betydelse för den sociala gemenskapen, det kitt som ger människor med samma intressen en samhörighet som är oersättlig.
Samma värden finns ännu kvar i våra föreningar och är en viktig anledningen att vi ska fortsätta att utveckla föreningslivet och ta det till en digital nivå.
En annan och minst lika viktig anledning är de ekonomiska föreningarnas betydelse för landsbygdens överlevnad och utveckling, där fiberföreningarna har en avgörande betydelse. Tillsammans med föreningar för bostadsrätter och elektricitet, olika kooperativa sammanslutningar som Riksbyggen Coop och Coompanion gynnar och utvecklar de landsbygden.
När elektriciteten kom till Sverige.
Under 1900talets mitt byggdes elen i Sverige av sk lokala distributionsföreningar men man räknar med att det var först under 1960talet som elen var fullt utbyggd i landet.
Det var föreningarna som inte bara byggde utan även tog det ekonomiska ansvaret för näten. Det blev en dyr affär för många av dem då de blev tvungna att ta lån för att bygga klart.
Här kan du läsa mer om hur det gick till.
Fryshusen
Fryshusen växte upp som svampar från jorden under hela 50 talet och början av 60 talet. Få familjer hade en frys i köket men hushållen behövde bättre förvaringsmöjligheter för sin mat.
En folkrörelse som saknar motstycke.
Fryshusen var en stor och magnifik folkrörelse och den största i landet, enligt folklivsforskaren Johnny Karlsson, .
Mellan åren 1952-63 dagar startades det cirka 27 500 föreningar, alltså sju om dagen.
Min familj, liksom ca 50 andra i Mortorp hyrde ett eller två fack av de ca 50 som fanns i vårt fryshus. En grå liten byggnad som låg i anslutning till vår lanthandel.
Jag minns hur jag följde med min mamma för att hämta söndagssteken i det lilla fryshuset bredvid lanthandeln Olofssons i Mortorp socken i Kalmar kommun.
Det var ett litet ljusgrått hus med trånga gångar och lukten därinne var väldigt speciell. Den kändes lite instängd samtidigt som den skapade känslan av snö och vinter.
Några av landsbygdens fryshus
Vi börjar i Stånga Socken på Gotland där föreningen 1996 valde att ta ansvar för den historiska byggnaden i stället för att låta den rivas Numer används lokalen för verksamheter för hantverk men också öppen för uthyrning för loppisar och andra evenemang
Träffa Greta och Signe i Gullabo!
Du får träffa några vassa damer ur teatergruppen Gullabo teatersnidare som diskuterar huruvida frysta bullar är godare än färska.
Idrottsföreningarnas historia
Idrottsrörelsen började vid sekelskiftet 1900talet men fick fart först under mellankrigstiden,1919–1929.
10 år senare 1939 hade Riksidrottsförbundet 390 000 medlemmar, en ökning med 419 procent på 20 år.
Under den här tiden växte föreningarna sig starkast på landsbygden trots att städerna växte och urbaniseringen ökade
Hela 60% av föreningarna fanns utanför städerna och varenda liten by eller ort med självaktning fanns någon eller några föreningar.
Fotboll verkar vara den vanligaste sporten i föreningsvärlden men cykling, ishockey och simning var andra vanliga sporter.
Ridsporten utvecklas med arméns hästar.
Ridsporten började utvecklas efter första världskriget fr fa för att militären hade dryga utgifter för sina hästar men krigsberedskapen behövde bibehållas. Därför lånades hästarna ut till ridskolor där de blev omhändertagna och tränades.
Under 1980 talet bildades flera ridklubbar i mina hemtrakter och jag tror att detsamma hände över hela landet.
Ridsporten växte snabbt och är den tredje största sporten i Sverige, beräknat på LOK –kommunernas lokala aktivitetsstöd. Bara fotboll och innebandy har fler aktiva aktiva medlemmar.
Det finns ca en halv miljon aktiva ryttare i alla åldrar.
Av våra 850 klubbar är det ca 450 som driver ridskola och hälften av dem erbjuder ridning för personer med funktionsvariation.