Gotland bygger sitt fibernät och är först i världen med att alla kan få stabil fiber.

Nya tider och dags för nya utmaningar!


Fibernät Gotland är en paraplyorganisation till de fiberföreningar eller bolag på Gotland som äger sitt fibernät, vars uppgift är att stödja våra medlemmars verksamhet. Läs mer.

2017 tog fibernäten på Gotland guldmedalj!

Gotland var först i världen med att som region ha ett 100% utbyggt fibernät.
Nyheten fick vi till oss lokalt i några blygsamma artiklar. Inga trummor och trumpeter från regionen här inte.

2021 års stämma kunde ha blivit den sista för Fibernät Gotland.


Även Fibernät Gotland har, liksom de flesta föreningar, svårt att få ledamöter till styrelsen.
Problemet blev tydligt på stämman 2021!

När frågan ställdes om förslag på ersättare till avgående ledamöter fanns inga förslag från valberedningen.
Det saknades tre ledamöter för att föreningen skulle kunna bilda en styrelse!
Det var en tuff sanning att svälja för oss som var med, och vi satt nog tysta i närmare 5 min efter att ordförande gett oss valberedningens rapport.
Ca 15 personer satt tysta, väldigt tysta.
Det här är början på storyn och vi ska mellanlanda i lite tankar om nödvändigheten med och historien om hur och varför hela resan började.

Fibernät Gotlands mål är att:
Bidra till att Gotlands fiberföreningar, med fokus på säkerhet, kan fortsätta förvalta sina nät, till abonnenternas nytta.
Föreningens visioner:
Att vara ett stöd till Gotlands fiberföreningars långsiktiga utveckling.

Hur värdefulla är våra fibernät – egentligen?

Hur värdefullt är det för dig att vara medlem i en ekonomisk förening som bygger, förvaltar och utvecklar bygdens fibernät?

  • Är det att du garanteras ett fibernät där du kan påverka både prestanda och pris genom att vara aktiv vid val av styrelseledamöter så att du bidrar till att rätt kompetenser finns i styrelsen?
  • Eller är det att du kan vara förvissad om att din röst är viktig på den årliga stämman, där du kan påverka vem eller vilka av föreningsmedlemmarna som skall förvalta och utveckla det lokala fibernätet?
  • Eller är det att du, som i sann demokratisk ordning kan påverka hur det medlemsägda fibernätet skall utvecklas för att kunna bli en tillgång till orten?
  • Eller kanske att du har makten, att tillsammans med övriga medlemmar, kunna stoppa en försäljning när någon stor aktör erbjuder sig att köpa ert värdefulla nät till en på tok billig peng!  

Är det möjligt att få livet att fungera utan en stabil uppkoppling mot internet?

Vårt fd statliga Televerket, numera börsnoterade och till 39% statligt ägda Telia, har grävt upp kopparkabeln som gav oss både TV, telefon och internet, över nästan hela landet!
Det innebär att stora delar av landsbygden får nöja sig med mobilt nät, som många gånger har svaga signaler då självklart inte heller 4G nätet är särskilt vasst och en 5G mast inte kan ersätta fibern enligt en artikel från Svenska Stadsnätsföreningen

Varför behövs en stabil internetuppkoppling?

Vi måste ha uppkoppling för våra ekonomiska transaktioner då bankerna ofta inte längre är öppna för personlig service, för att vi inte längre kan använda kontanter och alltså inte handla vår mat utan den digitala uppkopplingen.

Den digitala utvecklingen kräver också ständig kompetensutveckling som också drivs online
Vi jobbar och driver våra företag online, utbildar oss och använder uppkoppling till nästan all kommunikation både mot kunder och mot myndigheter.

Våra matproducenter och bönder är beroende av uppkoppling för nästan all verksamhet. Som t.ex robotar som används både för mjölkning och utfodring.

Enligt Bredbandskartan som PTS ansvarar för, är det stora delar av vårt avlånga land som saknar stabil fiberuppkoppling.
Kartan är daterad 2018

I större delen av landet har 55-95% tillgång till 100GB eller mer. 55% är bara drygt hälften av befolkningen – det duger inte. Notera att spannet mellan 40-55% är 15 enheter medan spannet 55-95 är hela 40 enheter. Hur skulle kartan se ut om varje färg representerar 20%?
I stora delar av Norrland är det bara mellan 10 och 40% som har tillgång till uppkoppling via fiber. Kartan visar att ca en tredjedel av Sveriges yta bara kan erbjuda 10-40 & av befolkningen en stabil uppkoppling.

Budget för infrastruktur och landsbygd 2023

Nya regeringen budgetförslaget för 2023 till Sveriges riksdag.
  • Regeringen vill satsa 1 miljard på att rusta upp vägnätet i landet och 2,6 miljarder kronor på utbyggnad av laddstolpar och laddkapacitet, mellan 2023 och 2025. Förslaget innebär att regeringen omfördelar 750 miljoner för järnvägsunderhåll till vägunderhåll och lägger därmed till 250 miljoner i den kommande budgeten.
     
  • Regeringen vill även satsa 600 miljoner kronor på bredbandsutbyggnad för 2023. Sammantaget innebär det 1,3 miljarder för utbyggnad av bredband, inklusive medel från EU:s jordbrukspolitik och tidigare beslut.

Vad gynnar hela Sveriges befolkning bäst?
Tåg eller bredband?

Något som gör mig upprörd är att regeringen väljer att satsa 295 miljarder kronor på ett höghastighetståg och för bredbandsutbyggnaden har regeringen, enligt Stadsnätsföreningen, budgeterat 150 miljoner kronor för 2020 och tillsammans med bidrag från bl a torde vara ca 1,3 miljarder.

Jag tänker att tåget kan serva endast en bråkdel av Sveriges befolkning jämfört med en digital utbyggd infrastruktur, som för samma summa kan serva 100% av Sveriges befolkning för de samhällsnyttiga tjänster vi behöver för att leva ett normalt liv.


Svenska Stadsnätet skriver i december 2022.
”Sverige behöver en ny bredbandsstrategi som tar vid senast där den nuvarande når sitt slut. Det konstaterar Post- och telestyrelsen (PTS) i rapporten Bredband till allt – Åtgärder för ett helt uppkopplat Sverige. Den nya strategin bör, enligt myndigheten, utgå från dagens förändrade samhällsbehov.”
Läs mer

Mer om höghastighetståg.

”Kostnaden för liggande förslag på höghastighetsbanor bedöms nu vara 295 miljarder kronor. För att få ned priset krävs färre stationer och stationer som placeras utanför städer.”

I praktiken innebär det att bara en liten del av Sveriges befolkning har glädje av investeringen medan endast en bråkdel av en väl genomtänkt digital infrastruktur som för 2022 får 1,3 miljarder ger alla Sveriges innevånare tillgång till den samhällsservice vi har rätt till!

Detta, samtidigt som trenden är att flytta till ett bättre liv på landsbygden. Den ekvationen går inte ihop i min värld!

Kan du få ihop den? I så fall blir jag glad om du berättar hur du tänker! Läs artikeln från april 2021 på Dagens Arena I en annan artikel på Hemnet.se läser jag att fiber är den säkraste tekniken då fibern kan transportera större datamängder samt inte påverkas av åska eller andra elektromagnetiska fält.

Pionjärerna skriver världshistoria!

Precis som utvandrarna till Amerika, kvinnliga pionjärer för kvinnors egenvärde och rösträtt och pionjärer för demokratin, är våra fiberbyggare vår tids pionjärer. De är oerhört viktiga och vi kan inte nog tacka dem för deras insats att förse fr f a landsbygden med stabil fiberuppkoppling.

Pionjärerna har en samlad kompetens och erfarenheter som vi behöver få ta del av, för att kommande generationers ska få det enklare att drifta våra medlemsägda fibernät.

En kort snutt landsbygdshistoria

Vi börjar med en kort tillbakablick hur elkraftens distrubitionsföreningar elektrifierade landsbygden på 1950-talet. Här finns bloggen om den resan
Såhär skriver Vattenfall i ingressen:
”Genom ett intensivt upplysnings- och informationsarbete från bland annat Vattenfall elektrifierades den svenska landsbygden. Men det var lokala distributionsföreningar som tog det ekonomiska ansvaret för utbyggnaden.”
Såhär kunde det se ut, se den korta filmen här
Nya distributionsföreningar har startats som ekonomiska föreningar, bl.a Olseröds Elektriska Distributionsförening UPA Läs mer om dem här
Här kommer två andra exempel på ekonomiska föreningar som tillhanda håller el för sina medlemmar Sjogerstads Energi AB sin finns inom Skövde, Tidaholm och Falköpings kommuner och SKJÖLE Elektriska distributionsförening  som du hittar i Medelpad. 

Föreningarna bär och utvecklar landsbygden, som i sin tur levererar livets nödvändigheter till staden!

Läs mer om vår tids guldgrävare här